Recension: The Brotherhood – 2001

Jag har inte sett särskilt många filmer av David DeCoteau men de jag har sett har alla varit ganska usla. Därför hade jag förstås inga större förhoppningar när den här hamnade i DVD-spelaren. Jag hade förväntat mig genomusla skådespelare och en story som var så korkad att jag knappast skulle stå ut med den. Och visst finns det usla skådisar här, men alla är inte genomusla och ett par av dem är till och med ganska hyggliga. Det finns förstås inget Oscarsmaterial här och ansiktsuttrycken är få men trovärdiga repliker levereras i alla fall då och då.

Historien är som sagt inte lika långsökt och korkad som jag hade föreställt mig men visst hade man kunnat önska mer ändå. Det känns lite som att den är skriven på samma utrymme som en servett och man får helt enkelt inte plats med hur mycket som helst.

I korthet kommer det nya killar till collage. Där finns det förstås olika studentföreningar och den allra mest åtråvärda är hur mystisk som helst. Det är föga förvånande att det handlar om blod och ockulta riter som i slutändan stäcker sig till evigt liv. Inga direkta överraskningar finns längs vägen men det är i alla fall hyggligt underhållande och filmen är heller inte för lång för sitt eget bästa. Tempot är långsamt och en hel del av tiden går åt till att exploatera vackra kroppar av manligt kön. Jag är inte säker, men jag har fått för mig att det är lite av David DeCoteaus stil. Kan någon bekräfta detta eller är jag helt ute och cyklar?

Hur som helst var det en finns som översteg mina förväntningar med ett par enheter och slutbetyget får tala för sig själv.

5/10