Shoguns Sadism aka The joy of torture 2: Oxen split torturing - 1976 - Aldrig har tortyr skildrats råare!

Shoguns Sadism

Aka: The joy of torture 2: Oxen split torturing

Regi: Yuuji Makiguchi

1976

Drama

En tvådelad historia som till en början utspelar sig under en tid när kristna förföljdes och torterades för att avslöja sina kamrater och sedan avrättades på grymma sätt. Den sadistiske ledaren för dessa grymma metoder kräver att man hittar på mer och mer plågsamma tillvägagångssätt eftersom de nuvarande brännmärkningarna tråkar ut honom. Dessutom anser han att de kristna inte är rädda för att brännmärkas och att det därigenom är en meningslös teknik. Vi hoppar sedan ett par hundra år framåt i tiden till en bordell där en man straffas genom ett års straffarbete för att han inte haft råd at betala räkningen. Tillika tvingas han delta och bevittna tortyren av både hororna och av de kunder som haft fräckheten att försöka röva bort flickorna.

Fruktansvärt tråkig film egentligen, även om våldsamheterna i den når höga höjder redan i inledningsfasen. Självklart måste man också ta i beaktande hur gammal filmen egentligen är. Den gjordes faktiskt redan 1976 och med det som bakgrund måste man förundras över hur välgjord filmen faktiskt är. Gorescenerna är närgångna men inte vidare påfrestande och någon egentlig tortyr är det, åtminstone till en början inte frågan om. Istället börjar den här filmen som ett slags dokument över olika avrättningstekniker och det är lite tråkigt.

Den tortyr som finns representerad är mera psykologisk, människor som tvingas se på och delta när deras närmaste och käraste avrättas på grymma sätt eller bevittna upprepade våldtäkter på sin älskade osv. Tyvärr är dessa scener också censurerade på japanskt manér men en dimmig bild över känsliga delar. Man kan inte låta bli att störa sig på detta men det är trots allt inte överdrivet många gånger som detta förstör filmen.

Den andra delen av filmen har en lite annan karaktär. Det är inte lika mycket regeringsstyrd organiserad tortyr utan mera gangsterrelaterat. Bestraffningsmetoderna skiljer sig också på det viset är det här inte handlar om att egentligen döda offret utan att helt enkelt få det att lida. Slöa knivar är väl så effektiva som första delens ångkokning eller ”oxen split torture” som avlutar första delen. (En flicka binds korsfäst medan två oxar ska slita isär henne). Själva grundtanken med tortyr är ju också att låta offret plågas, så det är väl verklighetstroget så det räcker.

Vem passar då den här filmen? För det är ju ingalunda en film för alla och envar. (Det känns som om jag använt den frasen många gånger tidigare angående extrem film). Jag tror att filmen främst lämpar sig för dem som redan sett en hel del extrema våldsfilmer och vill fördjupa sig genom denna klassiker. För en klassiker är det definitivt! En klassiker som är betydligt mera känd än sin föregångare: The Joy of Torture. En föregångare som verkar nog så intressant och helt klart skall införskaffas för en recension!