Venom
Regi: Jim Gillespie
2005
Horror
Ray Sawyer (Rick
Cramer) kör bärgningsbil. Allt funkar bra för honom ända tills han dör i en bisarr
olycka när Miss Emmie (Deborah Duke) kör av vägen och blir hängandes över ett
stup. Ray kliver in för att rädda henne. Hon bönar och ber om väskan som ligger
i baksätet på bilen och Ray ger sig åter in i bilen för att hämta väskan. Samtidigt
som bilen rasar ned för stupet blir Ray biten av de ormar som finns i väskan. Innan
Ray hinner bli obducerad vaknar han åter till liv, nu besatt av de onda själar
Miss Emmie fångat genom voodoo i ormarna. Endast Miss Emmies barnbarn Cece
(Meagan Good) förstår vilken ostoppbar mördarmaskin Ray blivit men frågan är om
hennes begränsade kunskaper i voodoo är nog för att stoppa honom…
Jag hade ingen som helst förkunskap om den här filmen och
resonerade helt sonika att det här skulle vara en djurskräckfilm baserat endast
på dess titel. En intressant film om ormar och voodoo tog sin början för att
ganska snart byta karaktär och bli en mer vanlig och hederlig slasher där
visserligen voodoo är en av de viktiga hörnstenarna. Jag får väl säga att det
är en av de mest påhittiga orsakerna till mördarens motivation på länge även om
jag blev aningen besviken på filmens utveckling.
Som slasher är den inte särskilt beroende av
karaktärsutveckling och de luckor som finns i historien spelar kanske heller
inte så stor roll. Det som är viktigt är hur själva morden går till och hur
filmens spänning hålls uppe. Morden skvätter det ganska rikligt kring och tempot
i filmen är förhållandevis högt. Tyvärr är den alldeles för tråkig för min smak
och jag sitter varken och hejar på mördaren (som jag kan till exempel kan göra
i en Friday the 13th uppföljare) eller oroar mig för att offren ska råka i
vägen för mördaren. Det känns tämligen klart hur det ska gå redan från början,
vem som ska överleva och vem som ska dö och det känns som det kvittar faktiskt.
Det skvätter som sagt om morden men jag vill nog påstå att
de trots detta inte är speciellt underhållande. Kanske är de trots allt för
verklighetstrogna och inte tillräckligt stilistiskt rena för att fungera fullt
ut. Kanske saknas också den humor som till exempel gjort de senare uppföljarna
till Friday the 13th så framgångsrika, en sorts självdistans helt enkelt.
Rekommenderas endast till de mest hängivna slasherfans som
måste se allt i genren!
3/10
3/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar