Witchouse 2: Blood Coven - 2000 - Den andra filmen i trilogin!



Witchouse 2: Blood Coven
Regi: J.R. Bookwalter
2000
Horror

Ett antal omärkta gravar upptäcks i samband med ett bygge av ett nytt shoppingcentra, samtidigt har man också funnit ett videoband som visar mordet av två kärlekskranka ungdomar i närheten. Det blir Professor Sparrow (Ariauna Albright) och hennes elevers uppgift att undersöka saken. På platsen där man tänkt bygga ligger ett gammalt hus som dessutom säga vara hemsökt, det beger sig teamet och slår upp sitt högkvarter. När teamet gräver djupare och fler mystiska saker börjar inträffa Intervjuar de stadens historiska expert som avslöjar att några hundra år tidigare brändes en häxa på bål i staden, hennes namn var Lillith och hon bodde i det hemsökta huset.

Det här är väl egentligen inte fråga om någon egentligen fortsättning på filmen från 1999. Man har på sin höjd lånat lite av historien och häxans namn är detsamma. Den här filmen är mycket mer kompetent gjord även om baksidan av det är att den samtidigt blir betydligt tråkigare.

Den finns dock en poäng med den här filmen. I kölvattnet av succén Blair Witch Project har man uppenbart valt att försöka rida på den framgången och man verkar inte skämmas för det heller. Detta sker genom ”dokumentärfilmning” men också genom rena referenser och gliringar angående BWPs marknadsföring. Dessa partier är helt klart de bästa i filmen samtidigt som det är lite tråkigt att man ska behöva ta till sådana grejor för att göra det underhållande. Det är ju inte på den egna filmens bekostnad så att säga.

Sminkjobbet är inte alls lika bra här men skådespelarna är å andra sidan betydligt bättre, rent av trovärdiga på sina ställen. Inte för att de kan se rädda ut men de kan i alla fall oftast leverera en trovärdig replik.

Här fokuserar man inte lika mycket på att spökhistorien hände just nu som i tidigare filmen. Självklart pågår den under filmen, men samtidigt undersöker man bakgrunden till varför saker är som de är och på så sätt skapar man ett visst intresse för själva legenden. Man skulle med lite livlig fantasi kunna säga att man lånat även denna del av filmen från BWP även om den inte heller var först med detta och sannerligen inte har patent på konceptet.

Ett intressant manus som tyvärr rider på en annan films framgångar. Trots detta, sevärd minst en gång.

4/10



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar