Sally

Sally – Att Ulf Malmros är duktig på att skildra udda och märkliga karaktärer i ett universum som verkar skilja sig en hel del från verkligheten är väl ingen hemlighet. Och även om jag ingalunda har sett allt han har varit inblandad i under karriären vågar jag påstå att Sally är en av de mest komplexa personligheterna som gestaltats i följetong i svensk TV. Det är kvinnan, spelad av Maria Lundkvist, som har mer problem med sig själv än vad någon klarar att räkna upp. Hon är mytoman, narcissist, en vuxen människa med ett barns psyke, oförmögen att se sina egna fel och brister och mycket mera. Hon har många funderingar över vardagslivet och lyckas alltid fokusera på helt fel saker även om hon i grunden från gång till gång faktiskt inte är så dum som man skulle kunna tro. Hon vill så gärna, men det blir bara fel. Ser man serien som en underhållnings- och humor serie kan man förvisso ha ett visst utbyte av den, men det är inte förrän man sett hela serien och skapar sig en helhetsbild av hennes utveckling, för hon gör faktiskt en del framsteg i de senare avsnitten, som själva poängen kommer fram. Ulf Malmros tycks hitta någon form av sensmoral och budskap med hela grejen men det är som sagt inget som direkt märks om man inte är uppmärksam och ser serien i sin helhet. I övriga roller ser vi Sven Wollter, med en ängels tålamod, som hennes pappa och Anneli Martini som bibliotekskollegan, som även hon måste sägas ha ett enormt tålamod. Gästspel av Kjell Bergqvist, Micke Dubois, Christer Glenning, Bengt Grive, Jean Pierre Barda, Lasse Anrell och Ma Oftedal blir en rolig touch och de diverse karaktärerna av Sven-Åke Gustavsson, Margareta Pettersson, Lakke Magnusson och Carl Harlén måste ha varit roliga att spela. Helt klart en mycket intressant serie!

Köp den på CDON

Frozen River - 2008 - Betydligt bättre än vad man kan tro!

På pappret inte en särskilt upphetsande film kanske. Detta förstås om man undantar den rad priser och utmärkelser, för både bästa film och för bästa skådespelerska som filmen både vunnit och blivit nominerad till. Men handlingen är egentligen försvinnande enkel och borde inte hetsa upp någon till intresse. Men det gör den ändå! Det tar inte särskilt lång tid innan man är helt fast i filmen och man inte kan vänta på att få veta hur det ska utveckla sig härnäst. Men framförallt är det verkligen en skådespelarfilm. Melissa Leo, som gör huvudrollen är hur trovärdig som helst och samspelet med Misty Upham, som spelar den smugglande indianskan är magnifikt! Hur är förstås också mycket passade i sin roll och de kompletterar varandras desperation mycket bra! Små sidohandlingar, till exempel med Ray Eddys (Melissa Leo) söner – T.J. och Ricky, gör filmen än mer intressant och lockande och helt klart bland det bästa jag har sett i år så långt! – 9/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm


The Toybox - 2005 - Dysfunktionell familj!

Sällan har väl ett DVD-omslag varit mer missvisande än till den här brittiska filmen från 2005. Detta betyder förstås inte att filmen inte är bra utan bara att man inte ska döma filmen efter omslaget. Mer skruvade karaktärer och dysfunktionell familj än så här går väl knappast att hitta och även om själva handlingen kanske inte är så där våldsamt närvarande är det intressant hur familjerelationen ser ut. Det finns några lösa trådar som jag inte riktigt gillar att man lämnar hängande men man kan inte få allt. Det är tämligen skickligt agerat av de inblandade och det finns många innovativa lösningar på visualiseringen av de dysfunktionella relationerna i familjen. Galenskaperna avlöser varandra och det finns mycket kvar att fundera kring även efter att eftertexterna rullar klart. – 6/10

Köp den på Axelmusic!

En topplista! Populäraste recensionerna på Fanatisk Film just nu!

10 - När en olycka i samband med ett misslyckat rymdexperiment går fel händer det något oförklarligt och de fyra vetenskapsmännen ombord utsätts för någon form av kosmisk strålning. Undan för undan upptäcker de hur deras celler förändras och hur de tycks få oförklarliga och övernaturliga krafter. Reed Richards (Ioan Grufford), som var ledaren för gruppen kan plötsligt tänja och forma sina lemmar likt gummi, medan hans före detta flickvän Sue Storm (Jessica Alba) får förmågan att bli osynlig, samt dessutom att projektera ogenomträngliga kraftfält runt sig själv och sin omgivning. Hennes våghalsige bror Johnny (Chris Evans), som redan tidigare levt ett farligt liv fullt av adrenalinkickar, upptäcker att hans kropp har förmågan att bli en levande fackla, och att värmen han kan utveckla är i princip är jämställd med solens. Slutligen förändras Ben (Michael Chiklis), gruppens pilot, på enligt honom själv, ett högt ofördelaktigt sätt. Han förändras till en gigantisk varelse med omänsklig styrka och ett yttre som närmast kan liknas vid orange sten. - Recensionen

9 - Efter att en av vinnarkandidaterna till stadens vindsurfingtävling försvunnit hittar man delar av hans bräda full av bitmärken. Naturligtvis är det ingen som tror på teorierna om en hajattack utan den förestående tävlingen planeras att hållas ändå. Dock tar man hotet på så pass stort allvar att man sätter upp ett nät undervattnet för att spärra av viken mot eventuella oväntade och ovälkomna hajbesök under tävlingens gång. Självklart är näten inte dimensionerade för en vithaj i 12 metersklassen och katastrofen är ett faktum! - Recensionen

8 - En ung tjej dras mellan sin pappas kultur och hennes egen önskan om att få stå på egna ben och göra vad hon själv vill. Nazil (Sara Sommerfeld) och Mahin (Aminah Al-Fakin) är två tonåringar som växer upp i Sverige under uppsikt av deras Iranske pappa, Abbas (Said Oveissi). Abbas är stolt över att vara Iranier och försöker ingjuta sin dotter att respektera deras kultur, men Nazil och Mahin känner sig mera bekväma med Sveriges förhållandevis avslappnande kultur. Abbas tycker att det är hög tid för sina döttrar att gifta sig, så han bjuder hem två Iranier som han har tänkt ska gifta sig med hans döttrar. För Nazil är det Hamid (Rafael Edholm) som gäller, hennes egen kusin och för Mahin är det Hassan (Sunil Munshi) som gäller. Hamid äger en videobutik och han erbjuder Nazil ett jobb hon inte kan missa för hon behöver pengar så hon kan ta motorcykelskörkort som hon drömmer om. Strax därefter börjar hon träffa Johan (Alexander Skarsgård). Abbas är vansinnig och saken blir inte bättre när hon förklarar för honom varför hon inte vill ha nått med Hamid att göra. - Recensionen

7 - En ung tjej dras mellan sin pappas kultur och hennes egen önskan om att få stå på egna ben och göra vad hon själv vill. Nazil (Sara Sommerfeld) och Mahin (Aminah Al-Fakin) är två tonåringar som växer upp i Sverige under uppsikt av deras Iranske pappa, Abbas (Said Oveissi). Abbas är stolt över att vara Iranier och försöker ingjuta sin dotter att respektera deras kultur, men Nazil och Mahin känner sig mera bekväma med Sveriges förhållandevis avslappnande kultur. Abbas tycker att det är hög tid för sina döttrar att gifta sig, så han bjuder hem två Iranier som han har tänkt ska gifta sig med hans döttrar. För Nazil är det Hamid (Rafael Edholm) som gäller, hennes egen kusin och för Mahin är det Hassan (Sunil Munshi) som gäller. Hamid äger en videobutik och han erbjuder Nazil ett jobb hon inte kan missa för hon behöver pengar så hon kan ta motorcykelskörkort som hon drömmer om. Strax därefter börjar hon träffa Johan (Alexander Skarsgård). Abbas är vansinnig och saken blir inte bättre när hon förklarar för honom varför hon inte vill ha nått med Hamid att göra. - Recensionen


6 - Handlingen utspelar sig i norra Italien under andra världskrigets slutskede. Fyra högt uppsatta fascister kidnappar ett par dussin ungdomar och för dem till ett isolerat palats. Redan från början klargör de att de tänker utnyttja ungdomarna till fullo för att själva få utlopp för sina perversa lustar. Med finns också några medelålders damer som ska berätta sina erotiska historier om förnedring, bajs och tortyr för dem. Våldtäkt, mord och avföring kantar fascisternas väg till sexuell njutning. - Recensionen

5 - Män från den lilla byn åker från Tyrolens till det soliga Bangkok för att sätta fart på en ny affärsidé – nämligen att exportera öl. Fast det är väl mera av ett svepskäl och det är väl egentligen brudarna som egentligen lockar. Den lokala prästen och fästmön till en av karlarna kommer dock på deras planer och sätter efter dem. Snart blir det kaos och förvirring i Bangkok och ingen vet snart längre vem som sätter på vem i sänghalmen. - Recensionen

4 - Bibi (Marie Forså) hälsar på sin faster och får ett sexuellt uppvaknande. Hennes lustar känner ingen gräns och hon är beredd att göra vad som helst för att tillfredställa dem. Frågan är dock om det i slutändan är värt det eller om de3t är hon som utnyttjar de människor som kommer i hennes väg eller om det är de som utnyttjar henne? - Recensionen

3 - En ny omgång kvinnliga fångar anländer till nazisternas experimentläger nummer 5. De vackraste och mest attraktiva väljs genast ut för att ingå i den interna bordell som drivs inom området och som ska underhålla de tyska soldaterna och officerarna. De, som enligt urvalsprincipen, inte duger till prostitution blir istället föremål för diverse experiment med målet att effektivt kunna behandla brännskador på de tyska soldaterna. Det är en smärtsam process som innebär höga förluster av råmaterial, dvs. färska fångar. Experimenten fortsätter dock under förevändningen att arbete är värt alla förlusten om man så bara kan bota en enda tysk soldat… - Recensionen

2 - Denise (Marie Forså) är trött på det vardagliga livet på landet och vill ha mer äventyr. Hon är också trött på sin pojkvän som kanske är den roligaste personen i världen. Sagt och gjort, hon ger sig i väg och liftar in till stan där hon snabbt kommer i kontakt med nattklubbsägaren Frank (Harry Reems) som fattar tycke för henne. Han kastar ut sin före detta flickvän till förmån för Denise som samtidigt blir varnad om att samma sak kommer att hända henne så fort Frank tröttnat och hittat en annan fjälla att sätta på. Men Denise vill inte lyssna, hon får ofantligt bra sex med Frank och det är det ensa som betyder något just nu. Hon skulle dock ha lyssnat på varningarna… - Recensionen

1 - Fyra konststuderande studenter hyr ett hus långt ute i ödemarken för att få vara i fred och ägna sig åt sitt skapande. Nåja, de har faktiskt en hel del öl med sig också och planerar väl att festa till det lite mellan varven. Väl där börjar dock mystiska händelser att inträffa och allt annat än fest blir snart väsentligt för dem. Åtminstone för dem som fortfarande är vid sina sinnes fulla bruk, för det går snart utför med den saken. En efter en börjar de alla bete sig underligt, som om något tar över deras viljor, låter dem se syner av allehanda slag och vill till slut fly hals över huvud. För de kan väl ändå inte vara där ensamma – eller? - Recensionen

Witness Protection

Witness Protection – Egentligen en ganska dålig film, men som man trots allt inte kan låta bli att underhållas av. I grund och botten är det väl en ganska stereotypisk historia där ett missförstånd blir upprinnelsen till hur huvudpersonerna – stjärnvittnet i en större rättegång under vittnesskydd och en lokal vicesheriff. Han tror att hon är kidnappad och ”räddar” henne, i själva verket är hon skyddad av FBI. Att allt inte är riktigt som det först utger sig för att vara blir mer och mer påtagligt ju längre filmen går och trots att det är en ganska låg humoristisk nivå tvärt igenom hela filmen lyckas man ändå få till dialogen på några ställen. En filmisk bagatell är det helt klart även om det är roligt att återse min gamle favorit Yaphet Kotto i en roll som han visserligen skulle kunna göra i sömnen. Medverkar gör också Peter Stormare med en överdriven (men charmig) brittisk accent och Eric Roberts i en roll som förväntas av honom. Slapstick blandat med en nästan ofattbart korkad handling som trots allt inte går att undgå att roas av och mot alla odds får den ett högre betyg än vad den egentligen förtjänar. – 5/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

A Dirty Shame - 2004 - Av den dåliga smakens mästare!

John Waters är onekligen en filmskapare som gett den dåliga smaken ett ansikte. Vad han än företar sig så gör det inte på impuls eller ogenomtänkt på något sätt. han tycks alltid ha en tanke och vilja provocera eller utmana systemet på ett eller annat sätt med sina filmer. Skapa debatt rent av eller bara röra runt i grytan och få folk att börja fundera. Här är ämnet sex och det är till en början precis vad man förväntar sig av John Waters. Det är dålig smak i kvadrat och det är underhållande att se på hur han bryter mot konventionerna och vågar göra sånt som ingen annan skulle ha drömt om. Det är lagom överspelat och det finns en lättsam touch på det hela, ett budskap eller moralisering rent av. Låt folk ägna sig åt sina böjelser så länge de inte skadar varandra eller tvingar någon tycks han säga. Tyvärr känns det inte riktigt som att han vet vart han ska sluta den här gången och det blir till slut lite för mycket. Det bara mal på och mal på och drar i slutändan tyvärr ner filmen från de initiala höjderna till betydligt lägre nivåer. – 5/10

Köp den på CDON

Land of the Lost

Land of the Lost – Helt klart en rulle med potential! Filmer som kretsar kring människor som hamnar i okända världar där urtidsdjuren fortfarande lever är oftast underhållande. Man ska dock ha klart för sig att det här är en komedi och inte en genomsnittlig äventyrsfilm i dylika miljöer. Och tyvärr, måste jag säga, blir det lite väl tramsigt och lite väl barnsligt ganska snabbt! Jag hade hoppats att man hade kunnat hålla det på en mer subtil nivå men det blir lite för mycket till slut. – 3/10


Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Recension: Huset Vid Vägens Ände - 2003

Först följer min originalrecension som jag skrev när filmen var tämligen ny, sedan en uppdatering jag skrev efter att ha sett om filmen som dessutom blivit förlängd med några minuter.



Huset vid vägens ände
Regi: Martin Kjellberg, Nils Wåhlin
2003
Horror

Fyra konststuderande studenter hyr ett hus långt ute i ödemarken för att få vara i fred och ägna sig åt sitt skapande. Nåja, de har faktiskt en hel del öl med sig också och planerar väl att festa till det lite mellan varven. Väl där börjar dock mystiska händelser att inträffa och allt annat än fest blir snart väsentligt för dem. Åtminstone för dem som fortfarande är vid sina sinnes fulla bruk, för det går snart utför med den saken. En efter en börjar de alla bete sig underligt, som om något tar över deras viljor, låter dem se syner av allehanda slag och vill till slut fly hals över huvud. För de kan väl ändå inte vara där ensamma – eller?

Man är ju inte direkt bortskämd med svensk skräckfilm och i synnerhet inte bra sådan. Här lyckas dock Martin Kjellberg och Nils Wåhlin med konststycket att leverera en synnerligen otäck film och detta trots att handlingen är till synes är ganska okomplicerad och anspråkslös. Det är lätt att luras till att tro att det skulle röra sig om ett i raden av otaliga ”kompisprojekt” som tillverkats genom åren och man blir faktiskt förvånad och tagen med storm redan i de inledande scenerna. Åtminstone blev jag det.
                           
Självklart finns det en del man skulle vilja ändra på, eller lägga till/dra ifrån i filmen, när finns det förresten inte det? Det är endast ytterst sällsynta mästerverk som kan skryta med att vara totalt felfria och även om filmens budget inte hade klarat att inkludera mer spektakulära effekter har man istället hushållit med det man haft och satsat på en krypande känsla. Jag klagar inte, det är precis så man ska göra och att fläska på med en massa blodiga effekter som substitut för talang är inget som håller i längden.

Skådespeleriet är en av filmens största akilleshälar, detta utan att komma i närheten av den katastrof man hade kunnat förvänta sig på förhand. Det är faktiskt betydligt bättre än så. Det är bara det att vissa klarar sig lite bättre än andra och resultatet blir lite ojämnt och haltande när hälften av folket framför kameran talar naturlig skånska och de andra.. Ja, inte vet jag, men tillgjort låter det i alla fall. I det stora hela är det dock av mindre betydelse och det filmen förlorar i skådespelarväg tar den tillbaka med råge på sin skruvade handling.

Att det inte är vilken spökfilm som helst konstaterar man snart och det känns som om man hämtat en del inspiration från Asien när man snickrat ihop manuset. Glöm vita lakan och rasslande kedjor, glöm också böldbeprydda demoner med grotesk långa naglar som tappar tänder. Här handlar det om helt andra spöken, hjärnspöken rent av. Man gör inte misstaget att visa för mycket och visar man någon skrämseleffekt nöjer man sig med att hålla den så övertygande och naturlig som möjligt.

En imponerade och synnerligen otäck film!




Huset Vid Vägens Ände – Jag såg och recenserade Huset Vid Vägens Ände redan för många år sedan men tyckte att jag hade anledningen att se om den i samband med att den nu fick riktig DVD-realese och att jag faktiskt blivit citerad som referens på omslaget. Vad jag mindes så var det en spännande film, men med mindre lyckade skådespelare i några av rollerna. Handlingen, eller vad filmen ruvade på under sina mystiska händelseförlopp, hade jag totalt glömt bort! Nåväl, jag såg om den och hade väl rätt i mina erinringar men filmen var mycket effektivare än vad jag mindes den som. Jag satt på helspänn och undrade vad som skulle hända härnäst och om man skulle få någon förklaring till de oförklarliga händelserna som filmen centrerar sig kring. Jag blev absolut inte besviken och hur man kan tycka att en film, som man dessutom redan sett med kritiska ögon sedan tidigare, kan vara så här fantastiskt spännande vet jag inte. Jag blev definitivt inte besviken på filmen den här gången heller! Köp den idag! – 8/10



Surrogates

Surrogates Bruce Willis spelar huvudrollen i denna framtidsvision av vad som skulle kunna vara möjlighet om Internets utvecklig består. Filmen debatterar förstås om det verkligen är frågan om en utveckling eller om det i själva verket är en inbromsning av människans progression som art, rent av avveckling. Den nya tidens umgängesform går ut på att man själv inte längre träffas fysiskt utan genom surrogat som man styr med sina tankar och som utför alla dagliga sysslor, som att gå till arbetet, äta och umgås med sina medmänniskor. Naturligtvis finns det en motståndsgrupp till hela den här kulturen och man kan helt klart dra paralleller till den amerikanska historiens förtryck av urinvånarna, med reservat och liknande för minoriteterna. Eller vilket land som helt med minoriteter egentligen, vi är väl inte mycket bättre som tvingar in samerna i våra ”svenska” mönster etc. Hur som helst pågår kampen mellan de störa företagen som saluför surrogaten och motståndsrörelsen som vill att vi åter igen ska vara människor. Det är en underhållande och välgjord film som dock tenderar att bli lite platt och enkel i slutändan, även om man lyckas få till en och annan lyckad twist på slutet. – 5/10

Köp den på Axelmusic!

Twilight

Twilight – Plågsamt seg film som trots att den innehåller vampyrer varken kan räknas som skräck eller erotik, något som ju ofta går hand i hand med dessa nattens varelser. Här är det dock annorlunda. Vampyrerna har inga problem med att vistas i solljus även om de ser lite konstiga ut i direkt sken, det skimrar lite om dem kan man säga. Men det är som sagt en seg film, egentligen inte dålig, bara ointressant. Det är väl alltid lite intressantare så länge det finns någon form av mystik kvar, men det går ganska snabbt över. De unga tu fattar tycke för varandra, för det här är i grund och botten egentligen en kärlekshistoria i collagemiljö, och på den vägen är det. Han lovar både sig själv och henne att han ska skydda henne och det är väl fint, men det blir lite väl svart och vitt. Det är mycket snack och lite verkstad skulle man kunna säga. Hur som helst finns det trots allt några få intressanta eller åtminstone underhållande scener i filmen. Några är utspridda längs början, under själva utvecklingen av karaktärerna, men framförallt är det ett parti fram emot slutet av filmen som det är lite högre tempo i. Tyvärr håller det inte ända fram och filmen slutar ungefär som den började – ointressant! – 3/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

The Redsin Tower

The Redsin Tower Toetag Pictures och Fred Vogel har ju onekligen skapat sig ett namn i och med tillkomsten av August Underground och dess två uppföljare. Detta gör att man förstås blir nyfiken på vad som presteras även i andra filmer efter nämnda trilogi är väldigt väldigt speciell. Tyvärr måste jag säga att det här inte var något som tilltalade mig det minsta lilla. Ok, sminket var bra, det kan jag inte förneka, men filmen i övrigt är fantastiskt ointressant! Den är seg och man har inte haft vett att klippa ner scenerna till en uthärdlig nivå, har det väl börjat hända något i en scen håller man på och mjölka tills det blir så tröttsamt att man tappar intresset för den saken också. Skådespeleriet var väl kanske inte urusel hela tiden, men tillräckligt stora delar för att man ska hoppas att alla karaktärerna dör – nu genast! – 3/10

Du kan köpa filmen på Darkdisc!

The Enchanted Story of Pinocchio

The Enchanted Story of Pinocchio – En lite småtramsig tolkning av den klassiska Pinocchio-sagan, men samtidigt med en hel del charm vilket gör att man inte kan låta bli att småle lite åt den. Men även om den är småtramsig och stereotypisk måste man ta hänsyn till vilken målgrupp filmen riktar sig till och ser man den som en gullig familjefilm funkar den förvånansvärt väl! Jag tror inte det är en särskilt bra inkörsport till historien om man inte känner till den sedan tidigare, men om man ser sedan som en kul tolkning och twist på det man redan känner till blir det rätt underhållande mellan varven. Bob Hoskins spelar rollen som snickaren Geppetto, som ursprungligen snidar till Pinocchio ur en träbit och Robbie Kay som pojken själv. Dessutom medverkar, till min stora förtjusning Joss Ackland i en hyfsat stor biroll. – 6/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

At Midnight I’ll Take You Soul - 1964 - COFFIN JOE!!

Eftersom jag tidigare recenserat en del filmer av brasilianaren José Mojica Marins i samband med att Njutafilms gav ut boxen The Coffin Joe Aftermath Collection visste jag väl ungefär vad jag hade att förvänta mig av den här rullen. Det är den första i en serie filmer om samma karaktär – Coffin Joe, som man valt att översätta Zé do Caixão till på engelska. Och eftersom portugisiska inte är ett språk jag behärskar så nöjer jag mig med det! Handlingen är ganska enkel, José Mojica Marins spelar själv huvudrollen som den udda karaktären Coffin Joe. Han är någon form av begravningsentreprenör men det är inte alls han är. Han verkar också vara den rikaste i trakten och en som inte räds något eller någon. Han anser sig vara starkare och mäktigare än någon annan och van att få sin vilja igenom. Han njuter av att andra människor fruktar honom helt enkelt. Men bakom denna illusion till handling ligger något annat, en utveckling av den inledande monologen och frågeställningen: What is life? It is the beginning of death. What is death? It is the end of life! What is existence? It is the continuity of blood. What is blood? It is the reason to exist! Och det är detta som gör filmen till vad den är! Det är ett ambitiöst hantverk och som sådant helt klart bedydelsefullt för filmhistorien och det ska bli intressant att lägga ännu fler av José Mojica Marins verk till referensramen. Det är helt klart en filmskapare av betydelse även om underhållningsvärdet tyvärr dras ned något av tungsintheten. Det är helt enkelt svårt att beskriva vad man känner när man ser en film av honom och det tar flera dagar att bearbeta vad man just sett! – 6/10

Nothing but the Truth

Nothing but the Truth – Filmen berättar en fiktiv historia om en journalist som skriver en uppseendeväckande artikel och avslöjar i och med detta identiteten av en CIA-agent. Svallvågorna når ändå upp till presidentens nivå och när man från regeringshåll börjar anse att det handlar om rikets säkerhet, gäller inte lagen om att skydda källan längre. Rachel, som skrivit artikeln, står dock fast vid sitt beslut och trots att hon blir fängslad för domstolstrots vägrar hon avslöja sin källa. Det är i grund och botten en film om civilkurage, att det utspelar sig i USA har ingen egentlig betydelse så man skulle kunna applicera händelseförloppet på vilket annat ”civiliserat” land som helst utan större problem. Mycket utspelar sin i rättegångsmiljöer, vilket jag uppskattar och en hel del i förhandlingar och fängelse också. Trots detta blir filmen aldrig mera än intressant och de allra högsta förväntningar av en sån här konspirationsthriller uteblir. Innehåller ett av de mest oväntade slut jag någonsin har sett och flera kända ansikten: Alan Alda, Kate Beckinsale, David Schwimmer och Matt Dillon för att nämna några! – 6/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

True Blood S01E10 - S01E12

True Blood – S01E10 – I Don’t Wanna Know – Det fokuseras mycket runt droger och man kan skönja att Jason kommer att förändras något inom den närmaste tiden. Det är svårt att säga varför med det känn som om hans karaktär kommer att bli intressantare längre fram i serien. Det gäller förstås de andra karaktärerna också. Tara bestämmer sig för att genomgå en liknande exorcism som modern och får låna pengar av Sam. Fler och fler verkar mer och mer mystiska och det märks att det börjar dra ihop sig till säsongsavslutning. Man försöker göra det så intressant som möjligt, introducera nya karaktärer och använda några som fått lite tid framför kameran lite mer.

True Blood – S01E11 – To Love is to Bury – Åter igen hamnar Jason i klammeri med rättvisan. Men den här gången verkar han själv tro att det är han som ligger bakom morden och ber o matt bli inlåst. Bill, som måste utföra straffet att förvandla en människa till vampyr, lider ångest kval men måste genomföra riten. Allt går kanske inte som han hade hoppats och hans ”barn” kräver mera övervakning än vad någon hade räknat med. Så här i slutet av säsongen är det oväntat händelsefattigt. Det började ju så bra med klockren dialog och med grym satir men tyvärr måste jag säga att serien har tappat lite.

True Blood – S01E12 – You’be the Death of Me – I säsongens sista avsnitt klaras en del saker upp. Vem som egentligen är mördaren till exempel! Man skapar också nya motsättningar och mysterier att spinna vidare på och man avslöjar inte allt man gått och funderat på under säsongen heller. Man funderar på om det finns fler varelser än vampyrer och ”shapeshifters” där ute? Några av stadens invånare är ju som sagt lite mystiska och man funderar om det inte är någon liten hemlighet de döljer. För Sookies del avslutas dock säsongen på ett bra sätt och det verkar som om allt går hennes väg till slut. Det ska bli intressant att se vad säsong två har i sitt sköte, men förväntningarna är tyvärr inte lika höga som de var i början av första säsongen.

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

True Blood S01E06 - S01E09

True Blood – S01E06 – Cold Ground – Med bakgrund av förra avsnittet så är det här en episod som går i sorgens tecken för Sookie och många av de andra karaktärerna. Mycket mer än så blir det tyvärr inte. Vi får väl följa de andra karaktärerna ungefär så mycket som vi behöver för att hålla intresset vid liv men på det hela taget tycker jag det mest handlar om transport sträckor här. Inga speciella händelser inträffar och metaforerna tycks ha tagit ledigt också. Inte ett dåligt avsnitt egentligen men ett som inte för handlingen framåt så värst mycket heller.

True Blood – S01E07 – Burning House of Love – När jag skrev att historien inte utvecklades i förra avsnittet, var jag kanske inte helt ärlig. Sookie hade sex med Bill och lät honom bita henne och sedan dess vävar hon som på små moln. Trots att farmodern är död har hon ett humör som strålar och hon beter sig som hon är hur förälskas som helst. Jasons metaforiska drogmissbruk eskalerar och Taras mamma, som är gravt alkoholiserad, är övertygad om att hon är besatt av en demon och söker efter en exorcism och Sam springer runt naken i skogen. Dessutom brinner huset där tre vampyrer har sin hemvist ned. Man hittar dock fyra kvarlever. Vem är den fjärde? Är det den saknade Bill som följt med dem natten före?

True Blood – S01E08 – The Fourth Man in the Fire Sookie är orolig för att Bill kan ha varit en av de brända kvarlevorna i branden i avsnittet före. När det visar sig att han dyker upp igen återfinner också sig hennes levnadsglädje, Hon verkar vara lite förändrad efter att ha blivit biten och är mer aggressiv och hennes stubin brinner också snabbare än förut. Jason verkar förändrad och det är antingen drogerna eller det faktum att han träffat en ny kvinna som är anledningen. I vilket fall som helst har de drogberoendet gemensamt. Taras mamma är som en helt annan människa efter exorcismen och Sam avslöjas att han springer runt naken i skogen en gång om året för att hedra sina döda föräldrar som vad nudister. Men hans historia stämmer inte riktigt när den kollas upp. Döljer han något?

True Blood – S01E09 – Plaisir d’amour – Det känns lite som om serien har gått lite i stå. Man verkar försöka ändra inriktning på den lite och komplicera saker och ting ytterliggare bara för att man ska behålla intresset. Lite motsatt effekt har det men samtidigt vill man ju faktiskt veta hur allting hänger ihop så lite lyckat är det ju ändå. Alexander Skarsgård medverkar lite igen och man är fortsatt intresserad för hans karaktär som tydligen ska vara mycket mäktig. Lite motsägelsefullt med hans yttre kan man tycka, men man ska ju inte döma boken efter sina pärmar heller. Dessutom avslöjas Sams hemlighet... Om han inte kan prata sig ur det förstås.

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

The Blade Master aka Ator l’invincible 2 - 1984 - Kanske den bästa uppföljaren någonsin!

Liksom i första filmen om Ator gestaltas här den legendariske krigaren av Miles O’Keeffe och Joe D’Amato står för regin även om förtexterna säger David Hills. Jag såg den här på svensk TV en gång i tidernas begynnelse och har, i princip, varit på jakt efter den sedan dess. Den har dock visat sig vara mycket svår att hitta på DVD vilket föranledde att jag till slut hittade den, tillsammans med åtta andra ”Swords and Sorcery” filmer och det är precis vad boxen heter det! Det är i alla avseenden en ganska usel film men kalkonvärdena är fantastiska och det är stor underhållning att se, åtminstone om man gillar den här typen av film. Helt klart underskattat enligt mig och enbart scenen med den gigantiska ormen är helt klart värd pengarna enligt mig uppfattning! Handlingen är dock så grund som man kan förvänta sig och den som är ute efter överraskningar göre sig icke besvär. Det är helt enkelt en stunds underhållning och inget mer! – 8/10

Halloween 2 (2009)

Halloween 2 (2009) – Det enda jag minns av Rob Zombies första film om Michael Myers är väl i stort sett att jag inte blev vidare imponerad. Många var ju rent lyriska över filmen och även om det kanske bara var ett fåtal fans så ordades det om att det faktiskt skulle vara en bättre film än originalet på flera punkter. Trams sade jag… Nåväl, här är det alltså dags för uppföljaren till nyinspelningen, eller nytolkningen eller vad man väljer att kalla det och jag kan väl konstatera att jag inte är särskilt imponerad av den här heller. Det är absolut inte en dålig film ur en stilistisk synvinkel, det ser ut som en film av Rob Zombie helt enkelt. Problemet är bara att alla hans filmer ser likadana ut och jag står efter ett tag inte ut med dialogen längre. Jag hör ordet fuck i varenda mening – fuck fuck fuck, och det blir ärligt talat lite tröttsamt i längden. Jag förstår att detta ligger i linje med det som Rob Zombie vill skapa men det funkar inte här. Skådespelarna gör heller inga minnesvärda prestationer, det blir platt och trist och ingen tredimensionellitet i karaktärerna. Inte ens min gamla favorit Malcolm McDowell är bra… Vidare finner jag inte mordsekvenserna särskilt upphetsande, i enlighet med den stilistiska filosofin som den övriga filmen har så är det mörkt, rått och brutalt, men det blir lite tröttsamt att se Michael Myers frenetiskt sticka kniven tjugo eller trettio gånger i samma offer. Självklart finns det ljusglimtar i filmen men det är tyvärr alldeles för långt mellan dem! – 4/10


Köp den på Axelmusic!

Cabin Fever - 2002 - Överanalyserar jag?

Det här är en av de filmer som jag minns som högst medioker utan att minnas en enda detalj om handlingen. Jag bestämde mig därför för att se om filmen och kolla om den verkligen var så dålig som jag mindes den eller inte. Tyvärr måste jag konstatera att det faktiskt var en särdeles intetsägande film. Man väcker inte liv i någon nyfikenhet och är tämligen ointresserad av hur det går för de inblandade. Manuset är korkat och filmen slarvigt utförd. Det känns inte riktigt som om nybörjaren Eli Roth har riktig kläm på hur man berättar en historia på ett effektivt sätt. Men visst, några effektiva scener finns det väl i filmen. Makeupeffekterna ser riktigt bra ut och framåt slutet tycker jag mig också se referenser till ett par andra filmer – med Romeros Night of the Living Dead i spetsen, men det är kanske så att jag överanalyserar? – 4/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Johan Falk: Gruppen För Särskilda Insatser

Johan Falk: Gruppen För Särskilda Insatser – Som jag tidigare har förklarat så har jag sett de här filmerna om Johan Falk i helt fel ordning, men inte förrän nu har jag egentligen insett hur mycket av behållningen jag har missat på det här sättet. Man kan visserligen välja att se filmerna som ligger tidigare på tidslinjen som någon form av prequals men det funkar inte riktigt fullt ut. Nu, när man ser den första av filmerna sist, vet man en massa information som gör att man inte riktigt blir så överraskad av händelserna som man kanske borde bli. Man sitter snarare och väntar på att det ska hända. Och eftersom den här filmen onekligen är den bästa av allihop kan man undra hur bra den hade varit om man hade sett den på rätt sätt? Nu blir den ”bara” jävligt bra! – 9/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Wrong Turn 2: Dead End

Wrong Turn 2: Dead End – För en tid sedan skrev jag om både Wrong Turn och Wrong Turn 3 här på bloggen utan att ha några som helst minnen från tvåan. Idag beslutade jag mig för att återknyta bekantskapen med den medan jag fortfarande hade de andra två filmerna i någorlunda färskt minne. Att jämföra den här med första filmen måste anses vara en skymf mot ursprunget av serien. Borta är all spänning och känsla av att det faktiskt skulle kunna finnas en plats djupt inne i den amerikanska landsbygden som skulle kunna vara en realistisk skådeplats för händelserna. Istället har man målat upp en bild av en realityshow, där några, mer eller mindre, osannolika karaktärer tävlar om en prissumma på hundratusen dollar. Naturligtvis stöter de på en inavlad familj som bor i området och som förstås tar död på den en efter en med yxa, pilbåge eller kniv. Sminket är väl hyggligt, men det känns också som att man tagit i lite för mycket när man skapat den vanställda lokalbefolkningen. Detta påverkar tyvärr filmen i en komisk riktning vilket kanske inte var riktigt meningen och ska man vara riktigt ärlig så är det lite tröttsamt att bry sig om vem som överlever eller inte till slut. – 3/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Wallander: Skytten

Wallander: Skytten – Även om jag är riktigt förtjust i våra svenska polisfilmsserier måste jag erkänna att det börjar bli lite tröttsamt nu. Idéerna verkar ha torkat ut alldeles för manusförfattarna och det känns numera som om man griper efter halmstrån. Visserligen kan jag inte tycka illa om att man väljer att utveckla karaktären Pontus en smula i den här filmen, eller att man valt Stefan Sauk till att spela hans pappa, men till slut blir symboliken mellan hans privatliv och den utredning som han deltar i lite för mycket. Det blir övertydligt och faktiskt lite löjeväckande att se på. Att man i de senaste filmerna valt att framställa Kurt Wallander som riktigt trött och sliten bådar inte gott och man hoppas ju att det inte är av anledningen att projektet läggs ned! För hur som helst, och även om det inte lyckas fullt ut är det faktiskt en liten charmig serie filmer som jag trots allt vill se fler av! – 6/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Laid to Rest

Laid to Rest – Ett av de stora problemen med neoslashers är att de inte har riktigt samma känsla som de från guldåldern. Ofta försöker man för mycket eller gör gore-effekterna så grisiga att det blir löjligt istället för stämningsfullt och spännande. Delvis är detta ett problem här men oftast funkar det ganska bra och det är väl bara vid något enstaka tillfälle man fastnat i fällan att använda tarmar och annat som egentligen inte hör hemma i genren. Sådant är till för med humoristiska splatterfilmer enligt min åsikt. Ett annat problem, som i och för sig inte är något som kan sägas vara unikt för dagens slashers, utan var lika närvarande förr, är skådisar som är allt annat är bra och trovärdiga. Här är det även problem med regin och hur mycket ologiska reaktioner som helst, jag har väldigt svårt för att tänka mig att någon skulle reagera på det viset som sker i filmen när man är jagad av en till synes galen och maskbeklädd mördare. Den här filmens andra halva är klart bättre än den första och mer klassisk i sitt snitt. Det blir mer spännande och jakten utan att behöva ta hänsyn till logik tar sin början och blir faktiskt riktigt sevärd till slut! Tyvärr gör de absoluta slutscenerna och själva upplösningen att man blir lite snuvad på konfekten, då det helt plötsligt blir så rörigt och osammanhängande när man ska berätta hur allt hänger ihop att man inte förstår någonting istället. Mja.. en högst medelmåttig neoslasher på det hela taget… – 5/10

Köp den på Axelmusic!

True Blood – S01E05 – Sparks Fly Out

True Blood – S01E05 – Sparks Fly Out – I sitt rus av V-juice och efter att han lärt känna Taras egentliga känslor om honom i avsnittet tidigare, ser Jason världen med helt andra ögon. Han är öppet intresserad av Tara, men det slutar med att han har vildsint sex med en annan kvinna, en främmande kvinna. Bill håller sitt löfte och ställer upp som talare under mötet med ”ättlingarna till de ärofyllda döda” det vill säga de som stupade på sydstatssidan under inbördeskriget. Vi får veta mer om hans ursprung och känna hans frustration över sin personliga historia, med allt vad det innebär av emotionella förluster och kärlek. På det hela taget ett mycket intressant avsnitt som dock också innebär en svår förändring bland rollkaraktärerna!

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

True Blood – S01E04 – Escape from Dragon House

True Blood – S01E04 – Escape from Dragon House – Här i fjärde avsnittet introduceras vi äntligen till vår svenske vampyr i serien – Alexander Skarsgård! Han spelar Eric, en mycket gammal och auktoritär vampyr, ganska bra. Jag, som är lite allergisk mot svenskklingande engelska, tycker att han gör ett ganska bra jobb även om det är tydligt att han inte är infödd amerikan. Man utnyttjar detta också på ett finurligt sätt genom att låta honom prata på ett okänt språk för engelsktalande amerikaner. Att man sedan gör gällande att det var ett afrikanskt språk, som jag i skrivandets stund lyckats glömma, när det faktiskt är svenska är ganska kul och jag hoppas att det inte är sista gången denna tråd tas upp. Vi får mer vampyrinformation, bakgrund och annat intressant i något som verkar vara en hierarkisk maktkamp och Jason blir misstänkt för ännu ett mord, ökar sin libido med hjälp av V-juice och överdoserar ganska rejält. Dialogerna som var ett starkt kort i seriens första två avsnitt verkar vara tillbaka på topp och det blir mer och mer uppenbart att serien, i viss mån, kommer att baseras på sex. Det här är helt klart ett mycket bättre och intressantare avsnitt än det föregående!

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

True Blood – S01E03 – Mine

True Blood – S01E03 – Mine – Här i tredje avsnittet känns det inte som om man lyckas upprätthålla riktigt samma geist som i de två första episoderna. Karaktärerna känns lite tröttare och dialogen inte lika klockren som tidigare. Jag kan dock tänka mig att utvecklingen som sker, när man får bekanta sig lite mera med en vampyrklan, är viktig för den fortsatta utvecklingen. Det är bara det att det inte riktigt är tydligt än och det här känns mera som ett mellanavsnitt som fyller ut serien till sin fulla säsong. Dock vill jag mena att avsnittets andra hälft är betydligt starkare än den första, vilket är lite märkligt eftersom vampyrnärvaron, som borde vara bland det intressantaste i serien, är störst i första halvan. Hur som helst ställs några nya frågor som man gärna vill ha svar på och även om det inte är det bästa avsnittet hittills är det helt klart så att man även fortsättningsvis är intresserad av fortsättningen!

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Zombieland

Zombieland – Det här är en riktigt underhållande hollywoodiserad zombiefilm med utmärkta skådespelarinsatser och ett tilltalande, om än humoristiskt, upplägg. Man har lyckats särskilt väl med musikvalen som då och då snarare för tankarna till olika on-the-road filmer är till skräckfilmer, men så är det ju ingen skräckfilm heller utan snarare en actionkomedi! Tempot är högt och karaktärerna är intressanta, i synnerhet den roll som Woody Harrelson gör med bravur! Han har kommit att bli en av de allra vassaste skådisarna nuförtiden och bland det bästa han gör är att spela halvgalna och excentriska typer, se bara på rollen han gjorde i 2012 och jämför med den här! Men även om det inte är någon skräckfilm har man emellanåt tagit ut svängarna rejält vad gäller innovativa sätt att ta kål på zombies med. Glöm ett enkelt skott i huvudet a la den gamla skolan. Tänk dig häcksaxar och maskingevär istället. Och även om filmens yta är underhållande att se på så är det de små detaljerna som höjer den, det finns gott om referenser till både den ena och andra filmen subtilt gömda i filmen. Några är uppenbara medan man får titta djupare för att finna andra. En av de tydligaste torde vara när Woody Harrelson spelar Banjo… – 8/10

Köp den på Axelmusic!

Anacondas: Trail of Blood - 2009 - Den fjärde i serien

Om jag minns alldeles rätt så har inte första och andra filmen i Anakonda-serien ett dugg med den här och trean att göra. Det handlar inte längre om en mytomspunnen skatt som vaktas av mytologiska jätteormar utan om misslyckade experiment som gör anakondan till en livsfarlig fiende. Nu är ju förstås anakondan som art farlig i alla avseenden men en av sidoeffekterna med det serum som ska bota cancer är ökad aggressivitet och en ämnesomsättning som gör ormen tio gånger så stor som den naturligt skulle vara. Detta innebär inte, hör och häpna, att den ser onaturlig ut utan man har lyckats ganska bra med storleken faktiskt. Det är klart att man har tagit ut svängarna lite, men det är ingalunda som i Python- eller Boa Vs. Python filmerna (som i och för sig har kalkonvärden som den här filmen inte kommer i närheten av). Jag tycker överlag att man lyckats väl med ormen! Dock finner jag karaktärerna nästan ofattbart korkade och klumpiga många gånger, så ofta att jag nästan blir lite irriterad faktiskt! Handlingen är grund och det finns inget djup i karaktärerna men det är det väl å andra sidan ingen som har räknat med heller? Klart godkänd tycker jag utan att för den skull hamna i sällskap med genres allra bästa filmer! – 5/10



2012 - 2009 - Storslagen förödelse!

Är det något som Roland Emmerich kan göra så är det storslagna katastroffilmer med massiv förödelse i sitt kölvatten! Och även om jag personligen förr i världen gjorde allt jag kunde för att övertyga folk om vilken usel film Independance Day var kan jag inte ignorera dess produktionskvaliteter. Här har Emmerich helt klart lärt sig av sina tidigare misstag även om det är lite för mycket heroiska hjälteinsatser där folk offrar sig för en större sak för att jag ska trivas riktigt bra med filmen. Den är också lite för lång och blir lite seg i början och slutet. Mittenpartiet är dock filmens pärla och där finns inte en enda död eller händelselös sekund. Briljant realism genomförd på ett storartat sätt skulle man kunna säga. Man kan heller inte klaga på skådespelarna och flera namnkunniga aktörer medverkar. I de stora rollerna ser vi John Cusack och Chiwetel Ejiofor, men även namn som Danny Glover och Amanda Peet medverkar i betydande roller. Dock är jag mest imponerad av Woody Harrelsons gestaltning av den smått fanatiske eller åtminstone gravt excentriske domedagsprofeten Charlie Frost! Hur det går ska jag inte avslöja, om nu någon inte kan räkna ut hur det går i en amerikansk katastroffilm av gigantisk modell, men jag garanterar att de inblandade aldrig någonsin kommer att glömma sitt äventyr! Helt enkelt en riktigt underhållande film där man bitvis till och med har fått det amerikanska flaggviftandet under kontroll! – 8/10



District 9

District 9 – Filmen börjar i form av en dokumentär, eller i alla fall en mockumentär, där en annorlunda verklighets historia berättas. Att nyttja sig att greppet att berätta filmen som om det vore sanning, men nyhetssändningar, intervjuer och så vidare är väl i sig inget fel men inget jag förväntade mig och, ärligt talat, inte särskilt väl utfört. Med det menar jag absolut inte att det skulle vara dåligt utfört på något vis, men tempot i berättandet är så långsamt att det blir riktigt tråkigt att se filmen redan efter några få minuter. Längre fram byter man stil och frångår allt eftersom den dokumentariska berättartekniken för att övergår till en mer konventionell action- och science fiction rulle. Denna del av filmen är klart mer underhållande även om man behåller en fladdrande kamera, som för att förstärka verklighetskänslan, filmen igenom. Likheter med verkligheten, metaforer med ett apartheidsystem eller förföljelsen av indianer är stor, men om man inte hade mer att säga än så tycker jag att man gör det på ett onödigt tillkrånglat sätt! Jag kan gå med på att filmen är välgjord och att CG-effekterna är hur bra som helst, men innehållet har lika mycket djup som en vattenpöl. Nä, det här var inte min stil på film, vilket naturligtvis också avspeglar sig i betyget. – 5/10

Köp den på Axelmusic!

Saw VI - 2009 - I avdelningen uppföljare...

I avdelningen uppföljande besvikelser har vi idag kommit fram till sjätte delen av Saw. Inte för att jag egentligen hade särskilt stora förväntningar efter de senaste filmernas fiaskon, men jag hade faktiskt hört ganska gott om just den här filmen innan jag såg den. Tyvärr infriades mina värsta farhågor och det var precis lika rörigt och intetsägande som det varit i de senaste filmerna. Det är tillbakablickar från och till och karaktärerna, förutom några få, är så ointressanta att man knappt orkar skilja dem från varandra. Filmen innehåller förvisso några riktigt grova och innovativa scener, men det känns också mestadels som att man inte riktigt kan ta de val som offren ställs inför riktigt på allvar. Man skulle cyniskt kunna hävda att det brister lite på realismen för även om filmserien i sig inte direkt bygger på en realistisk mördare finns det en del oskrivna lagar jag tycker att man borde klara av att följa även här. – 3/10