Vittra - 2012 - En svensk skräckfilm snart på bio


Vittra
Aka: Wither
Regi: Sonny Laguna, Tommy Wiklund
2012
Horror


En del filmer får sig ett rykte redan innan de officiellt gått på bio. Den här är visserligen visad på ett par festivaler och liknande men det riktiga biosläppet är ännu inte gjort. Den 9:e augusti är det dags i följande svenska städer: Avesta, Enköping, Göteborg, Hässleholm, Jakobsberg, Lund, Stockholm, Sudersand, Tomelilla, Uppsala och Västerås samt även enstaka visningar i Hedemora, Karlshamn, Ronneby, Strömstad och Ulricehamn allt enligt information från distributören – Studio S Entertainment.
                                                                                   
Vad får man då för pengarna? För det första får man enligt distributören den blodigaste svenska filmen som nånsin gjorts. Hur det är med den saken vet jag faktiskt inte eftersom det finns rätt många svenska filmer som jag ännu inte har sett. Men jag skulle tippa på att den ligger i toppskiktet! Men det är inte bara det att den är blodigt, för det betyder egentligen väldigt lite, det är snarare det att den, rent effektmässigt, är riktigt välgjord! Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att gore-effekterna helt klart håller internationell kvalitet!


Tyvärr lider filmen av andra problem. Man skulle kunna tro att det är skådespelarna som inte klarar av att leverera trovärdiga prestationer, men jag skulle istället vilja vända på det och påstå att det är manusförfattarna som inte lyckats skriva trovärdig dialog och trovärdiga reaktioner hos de inblandade. Jag tror inte att det finns många som med berått mod, och utan eftertanke, hade börjat ge sig på sina kamrater med så grovt våld som förekommer i filmen. Inte utan att man undrat över vad det egentligen är som försiggår. Detta verkar man helt och hållet ha missat från manusförfattarnas håll. Visst, skådespelarna har sitt ansvar men det har också regissörerna. Det är de som ska instruera skådespelarna så att deras prestation blir trovärdig och enligt den vision som de har av själva manuset. I det här fallet är det i princip samma personer som regisserar och som har skrivit så man kan inte skylla på några missuppfattningar där.



Resultatet blir att karaktärerna blir tunna som tidningspapper. Det finns ingen av dem som man bryr sig det minsta om och allt det där påverkar också möjligheten att blir rädd för det som sker. Normalt sett är man väl ute efter att skrämma sin publik om man gör en film där människor förvandlas till någon sorts demoner som sedan försöker att äta köttet från sina levande kamrater. Alla dessa känslor som man kunde ha lockat fram går förlorade. Man försöker väl på något sätt med Johannes Brosts karaktär men det lyckas inte och de andra har man verkligen inte sympati med.



Men man får ge eloge till sättet man har bakat in en massa klichékomik, det är inte frågan om några gapskratt utan snarare en underhållande känsla. Ibland använder man sig av formel 1A medan man ibland bryter lite mot konventionerna och överraskar publiken. Det är kanske en klen tröst men i alla fall en anledning till att filmen trots allt är ganska underhållande! Man har förstås sett det mesta sedan tidigare men en film till om ett ungdomsgäng som åker till en ödsligt belägen stuga för att festa klarar vi väl av? Så mycket bättre om det går en grym död till mötes och tvingas slakta varandra!


6/10



Är det någon som egentligen är förvånad?

Jag tänkte inte orda så mycket utan låta bilderna tala för sig själva. Den förlängda versionen av Hobbit - An Unsuspected Journey är nu alltså på gång. Fem diskar antingen i DVD-format eller på Bluray.




Recension: Samhain - 2005 - Porrskådisar som utmärker sig


Samhain
Regi: Cristian Viel
2005
Horror

Två amerikanska campare blir brutalt mördade i Irlands skogar.  Några dagar senare, under den irländska högtiden Samhain, kommer ytterligare några amerikaner, denna gång är det universitetsstudenter som kommer till området för att studera uråldriga legender om druider och annat som hör trakten till. Vad de inte vet är att i en gammal övergiven gruva strax intill deras boende finns en blodtörstig inavlad klan som börjar döda dem en efter en.

Till att börja med så anser jag att den här filmen led av det som många nya filmer i genren tycks lida av, man verkar helt enkelt inte kunnat bestämma sig för vad man vill göra. Öppningsscenen vittnar om att man visserligen kommer att bjudas på en amatörmässigt gjord rulle, men ändå skojig och klichéfylld och det menar jag i positiv bemärkelse. Ett par klipp senare har man valt att använda tarmar och annat trevligt(?) som helt tillbakavisar de tidigare slasheringredienserna. När så denna ”teaser” är över och filmen börjar på riktigt känns det som om man verkligen hittat de sämsta skådisarna man kan hitta. Vissa utmärker sig visserligen lite mer än andra, som t.ex. Ginger Lynn Allen och Jenna Jameson. Ironiskt nog har båda dessa skådespelare en bakgrund i porrbranschen. Förutom dessa kan även Bobbie Phillips nämnas i sammanhanget och hon har dessutom en av de stora rollerna som Karen Douglas.

Historien är inte särskilt originell men ändå underhållande och man tycks ha lånat en hel del från andra. Ibland får man intrycket av att de drivs ganska friskt med dessa förebilder men ibland, som i fallet Halloween, verkar det som en hyllning. Man har till och med skapat en ny liten halloweenfilmssnutt som en film i filmen – mycket underhållande måste jag säga. Mycket är dessutom lånat från denna film även om miljön snarare för tankarna till lägerfilmer som Friday the 13th och Madman.

Sam Raimi får sig också en känga i filmens dialog. Man påstår att han sålt sig till kommersialismen och därigenom lämnat ”den rena vägen”. Om sanningshalten i detta uttalande kan man naturligtvis ha sina egna personliga åsikter men själva referensen som sådan har en viss humor över sig. Likaså kan man ha olika åsikter om den ”stöld” som görs från Scream, men jag tycker det funkar rätt bra här och jag stör mig inte på det alls faktiskt.

Slutligen en kommentar angående en av grundhistorierna då, den om det inavel som lever i trakten och som mördar amerikanerna en efter en. H.P. Lovecraft har inte fått någon credit i filmen, men denna del tycks vara så tydligt inspirerad av hans berättelse (the lurking fear) att jag tycker att man borde ha nämnt detta mer tydligt på något sätt.


En kul film, framförallt för Halloweenfantasten!

Recension: Predator 2 – 1990 - en högst ovetenskaplig studie


Egentligen var det här ett test om jag fortfarande tyckte samma sak om den här filmen som när den kom 1990. Då var det en uppföljare på en kär film som jag trodde mycket på. Nu var det med skepsis jag satt igång den och med förhoppning att jag skulle tycka bättre om den i dagens ljus. Istället förstår jag ganska snart varför jag inte gillade den när det begavs sig och varför jag inte gillar den nu heller… Det är egentligen inte en science fiction film i samma avseende som den första filmen. Visst finns det en jägare, som jagar i stadsmiljö, men framför allt är det billig polisaction. Dessutom av en kaliber som känns ganska tidstypisk för 90-talets början med rejält stereotypiska karaktärer!

Och även om Danny Glover sköter sig hyfsat och Gary Busey likaså, finns det ändå riktigt bedrövliga skådespelarprestationer. Historien är halvtaskig och rätt så krystad. Man försöker väva ihop handlingen med den första filmen men man lyckas inget vidare. Det blir exploatering av en lyckad inledningsfilm helt enkelt. Bildkvaliteten på blu-ray utgåvan är ojämn men är överlag helt ok. Enbart för komplettister!


4/10